If I told you things I've did before, told you how I used to be, would you go along with someone like me?

Min vän, eller för att vara ärlig min föredetta vän, sa att det är patetiskt och svagt av mina andra vänner att stå kvar vid min sida. Jag sa att det var starkt att stå kvar när andra lämnar. Han höll inte med alls. Jag kanske har gjort mycket fel, och gör hela tiden misstag på misstag, inte för att såra, absolut inte. Men jag blir lätt distraherad av relativt oviktiga saker som hindrar mig från att se den viktiga hela bilden.

Jag sökte ett jobb i Stockholm, och jag trampade ner alla mina vänner som råkade vara i min närhet för att få det och komma någonstans. En annan vän skrev och sa att hon hoppades att det var värt vår vänskap. Det var det inte. Jag tackade nej, och jag bad om ursäkt. Hon sa att det var okej,men jag kan se att hon ljuger exakt likadant som jag gjorde.

Problemet är väl att jag inte kan vinna i denna situationen, det var jag som ställde till det, och jag önskar verkligen att jag gjort saker annorlunda, men det är försent.

Kanske är detta slutet, men då kanske det är jag som vinner, för jag behöver kanske inte vänner som inte står kvar när jag svackar, trots att jag alltid gjort det för dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0